Lite besök...

Förra veckan så fick vi besök av Oskar och Pia, på Torsdagen skulle vi nämligen ha avsmakning på varmrätter in för SWEAs 30år Fest, som sker nästa år. Jag hade även fått i uppdrag av Barbro som inte kunde närvara att laga hennes tjärlknöl, det var kul för jag har alltid velat lära mig att göra det. Det tog ca 6 h i ugnen och så fick den ligga i saltlake över natten och den blev gudomlig. Jag och Pia åkte på en shopingtur, det blev bla, lite julsaker samt lite gott och blandat, det tog ju ett tag att göra det vi skulle, så Andres fick ta hans om Oskar och hålla koll på köttet.... Torsdagen kom och vi lagade mat som aldrig förr, dessutom kom de nya ägarna mitt i stöket och skulle göra en inspektion av fastigheten, strax efter de gått kom vår hyresvärd och hans mäklare och ville att inspektören skulle visa vad de klagade på, ett otroligt springande. Kl 18.15 började det ringa på dörren igen och damerna började annlända, som tur var ugnen varm, för vi hade 6 rätter att prova och det var bara tjälknölen som skulle serveras kall :). Ni kan ju bara tänka hur det såg ut i köket,hehe, 12 kvinnor med vin i handen som inte sett varandra på ett tag, Andreas tyckte så synd om Oskar att behöva ha så många tjattrande kvinnor omkring sig, så han tog honom och gick en lång promenad.... tillslut tog vi iallafall ett beslut om den vinnande rätten. På Fredagen stjutsade jag Pia till flyget, hon skulle flyga ner till Texas och träffa sin Ralph, han jobbar också för Tetrapak och reser en hel del, så det ända rätta för att få träffa honom var ju att åka efter. Så Oskar stannade hos oss och skall vara här tills på Fredag, alltid trevligt med sällskap. Det var också mycket skoj att se hur Andreas började "smälta" han började plötsligt att bli väldigt lik min far: Förr - stenhård finne, Nu -den blödigaste mannen jag träffat :) vad en hund kan göra.... I Söndags lämnade han mig och Oskar för lite jobb, tycker lite synd om honom som måste flyga hela tiden. Men jag och Oskar har haft det bra, varit ute och promenerat och busat en hel del. I går kväll fick han dock vara ensam medans jag åkte ner med Barbro och Gunilla till Beaches cafe där vi hjälpte till att baka inför Julmarknaden som går av stapeln på Lördag...

Del sex....

Vi fortsatte att köra Hwy 1 ett tag tills vi kom till en skylt som talade om att det fanns en plats kallad Point Reyesns där man kunde få se Elefantsälar. Lite senare på säsongen kunde man till och med få se valar som immegerade till Mexico. Vi körde in på den lilla vägen men började snart undra om det verkligen var rätt, vi körde lätt en timme mot havet och vägen gick upp och ner över gröna kullar, man kan ju lungt säga att de kossorna som betade där uppe hade det grymmt bra med en otrolig utsickt. När vi äntligen kom fram till havet och kunde parkera så kunde vi höra sälarna, fast det var en bra bit att promenera tills vi såg dem, de såg ganska roliga ut... Jag kan säga att det var verkligen en bra ide att besöka toaletten innan vi fösökte oss på att åka tillbaka annars had det lätt kunnat hända en liten olycka, inte bara pga den långa turen utan helt plötslit stod det en kossa, som rymt, mitt på vägen.. När vi väl kom ut på Hwy 1 igen, hade vi fortfarande en hel del krokig vägar framför oss och grymt vackra vyer, men idag var det ganska blåsigt, nästan så att vi blåste bort när vi klev ut ur bilen. Runt kl 17 var vi tillbaka på Hamton inn i Lathrop där vi träffade Cesar, Andreas arbetskompis, som vi gick ut och åt med och som vanligt så var vi helt slut av allt körande så vi knoppade ganska tidigt. Så var det meningen att Andreas skull jobbat där både torsdag och fredag, men som vanligt blev planerna ändrade :) Vi fick boka om våra biljetter till fredagen iställe,t då Andreas ville vara hemma några dagar innan han skulle flyga tillbaks på måndagen. På söndagen kom dock en god nyhet, att han först behövde resan en vecka senare.

Del fem.....

När färjan kom in till fastlandet så hade solen verkligen blivit varm och vi som hade långkalsonger, mössa och vantar på, så vi fick en massa kläder att kånka på. När vi gick ner mot pier 39 så slank vi in på San Fransisco Aquarium, där hade de allt från ansiovis till rockor, jätte mysssigt. Det fanns dessutom en liten hörna där de hade bäbis leopardhajar och rockor som man fick klappa, hajarna var sträva och kändes som att man klappade en orm, rockan var jätte len, så nu kan man bocka av att man gjort det med :) Sen var det dax för lite lunch som blev en hamburgare och en öl på Hardrock innan vi gick vidare mot pier 39 som är känd för alla sjölejon som samlas där. Väldigt konstiga djur, det fanns 15 flottar men klart man skall trängas på samma flotte och sånt oväsen de förde sen. Ett måste var ju sen att leta upp en"cabelcar" som körde upp oss för alla galet långa backar. En otrolig stad, men jag undrar vad de skulle ta sig till om det var is på gatorna :). Tack vare, den stora burgaren tidigare under dagen så var vi fortfarande proppmätta, sen hade vi fått nys om att Cheesecake Factory fanns i närheten. Så det blev att dela på Andreas dröm en Goodivacheesecake som kvälls mat, låter nog precis lika bra som det var :). Sängen kallade ganska så tidigt, jobbigt med så mycket frisk luft, hehe. Sen fick vi börja med en rejäl frukost så vi skulle klara oss tillbaks till Lathrop, vi valde att köra norrut, förbi Napa valley och sen söderut....

för sista gången under denna resa, to be continued......

Del fyra.....

Happy Halloween allihopa...
Under Måndagen så bar det av mot Storstaden San Fransisco.
Vägen dit var som under hela resan, galet krokig och med ganska mycket lutning, med en helt underbar utsikt. Fram mot kl 5 så började vi närma oss centrum och bestämmde oss för att börja med Golden gate om vi nu kunde hitta den :), då kan man ju undra hur man kan missa en gigantisk bro, men det har hänt förr har jag hört, ingen nämd och ingen glömd :). Så småning om så kom vi fram och körde över och fick se bron med San Fransisco i bakgrunden när solen gick ner, helt otroligt. Vi bodde på ett stort hotell mitt i stan där vi stannade i två nätter, kändes bra att inte bara sova och packa väskan. På källen så gick vi ut på stan och skulle äta lite, där mötte vi allt från fjärilslarver till monster, alla vi mötte var nästan utklädda, så det tar verkligen Halloween på allvar. Slutligen hamnade vi på en Jazz klubb med live musik, vi åt lite skaldjurs pasta och bara njöt av att inte köra någon bil överhuvetaget under morgondagen. Vi tog oss upp skapligt och traskade genom hotellet och åt frulle, jag älskar hotell frukost och denna hade verkligen allt. Mätta och belåtna, tog vi en taxi ner till pier 33 där färjan till Alcatraz gick från,vårat största misstag kunde ha varit att inte kolla in chaffören innan vi hoppade in, en Asiat och om man tänker på hur han körde så måste han ha varit en misslyckad kamizakepilot, vi trodde verkligen att våran stund var kommen. Färjan tog väl en kvart, tjugo minuter över och väl där blev vi lite besvikna då det inte stämde överens med bilden man fått från filmen "The Rock". Det som gjorde det hela, värt resan över var den gammal dam som berättade historier från tiden då fängelset var öppet, det var en heldel som tog död på myten om Alcatraz, bla att det var ett rymmarsäkert fängelse, människoätande hajar och iskallt vatten som man aldrig skulle kunna simma över till fastlandet i. 1962 var det ju nämligen några rymmar experter som tog detta som en självklar utmaning, mer skall jag inte berätta, ifall det är någon som skall dit, jag kan ju dock berätta att det var ganska humoristiskt. När vi kom tillbaka till fastlandet så var det stekande varmt och underbart, skulle nog kunna vänja mig vid detta :).
To be continued..........

Del tre av vår "roadtrip"

Vi tog Hwy 1, norrut, mot Monterey som är en myzzig liten hamnstad. Det är en tur man inte får missa, galet vackert, men inget för höjd och åksjuka :). En konstant klättring uppåt, till så där 4000 feet, på vägar som var så krokiga så det slår alla fantasier, sen när vi körde en liten sväng på Hwy 101 så var det helt tvärtom, otroligt. Så många vackra platser så vi fick försöka intala varandra om att vi inte kunde stanna överallt. När vi hade någon timme kvar i bilen så såg vi hur molnen längst horisonten kom närmare och närmare, nästan så det blev lite skrämmande (the mist). Snabbt var molnen över oss och det blev som en tjock dimma runt oss, eftersom det är ju inte de roligaste vägarna och köra på när man inte ser så långt fram, så vi fick sakta ner en hel del. Så småningom så lättade dimman för en stund och vi stannade och fotade lite, det såg hel knasigt ut :). Det var som ett beroende att stanna som ni kanske förstår, när ni ser några utav vyerna. Vi kom fram till hotellet runt 17, medans det var "happy hour" så vi bytte om och satte oss i baren, innan vi slutade i restaurangen. På "Halloween" morgonen låg dimman tätt över staden och vi som skulle ut på havet och kolla efter valar. Vi åt frukost och höll tummarn på att dimman skulle lätta, vi packade och åkte ner mot hamnen runt kl 09,45, som tur hade dimman börjat ge sig. Den fjärde bilden är från hotellet. Väl på båten var Andreas glad att jag tagit med mig ett par vantar och en mässa till honom, det blåste ganska mycket plus att det var väldigt fuktigt när vi stötte på lite dimma. Vågerna var JÄTTE HÖGA och det kittlade hur mycket som helst i min magen och Andreas bara skrattade, men hur som helst så firade nog valarna sin egen halloween någon helt annanstans, för allt vi såg var delfiner och sjölejon, det var ju inte fy skam det heller men ändå. Vi åt lite lunch och fortsatte våran tur mot San Fransisco, innan vi kom in i storstan så var vi ju tvungna att ha doppat fötterna i Stillahavet, detta var vi båda överens om, jag vet inte om detta var vår bästa ide, för det var J###### kallt. Sen kände vi oss redo att möta alla spöken och monster i storstan......

To be continued.....

Del två på vår "roadtrip"

Vi försökte gå upp så tidigt som möjligt, men kl 7 fick vara gott nock för oss, sjusovare som vi är :) Eftersom Fresno var en ganska tråkig håla så försökte vi köra ifrån den så fort som möjligt. Så vi tog Mustangen och drog öster ut igen mot Sequoia Nationalpark, denna gång var vi glada att vi inte förlitade oss på GPS:n. Efter ca 30 minuters bilfärd söder ut blev vi nämligen lite fundersamma för vi skulle ju faxtist åka rakt öster ut, vi kollade på kartan istället och fick oss på banan igen. Vi hade ju bara kört 1 timme fel, men allt ont för något gott med sig, vi fick se mandel och apelsin odlingar som vi inte skulle fått se annars dessutom blev vi ganska förvånade på miljö ombytet. Vi hade redan kört igenom områden där det bara var torkat gräs på kullarna, det ända som levde var kossorna som betade. Någon timme senare så var det en massa färgrik skog och jätte höga berg och nu var det lite cowboy miljö, jätte lika kullar med torkat gräs men med endel gröna träd. Efter flera mil serpentinväg och som bara hade 8% lutning uppåt, så kom vi äntligen till parken (till skylten iallafall). Sen var det bara ett par mil till innan vi var framme vi General Sherman, förutom en liten promenad neråt istället, å vilka enorma träd sen. Det krävs ju bara ca 40 fullvuxna män som håller hand för att komma runt General Sherman som är världens största levande träd. Sen så bar det av neråt, nästan lite otäckt, man kan ju säga så här, att bromsarna måste nog bytas på bilen när vi lämnar tilbaks den :). Det gick tom, så fort nerför att vi nästan missade the Gigent Rock som vi bara inte fick missa. Santa Barbara blev vårat nästa stop, vi anlände runt kl 19 och kastade i princip in våra väskor på rummet och rusade till restaurangen, som inte var den bästa vi besökte under resan, men mitt vin var gott men tack vare att Andreas inte lyssnade på mina vin rekomendationer blev han lite besviken. Vi var som klubbade sälar efter 8 timmar i bilen och en massa frisk luft så vi slocknade kl 21. För att sedan hinna med så mycket som möjligt på söndagen, så stutsade vi upp kl 7 och åt frukost. Innan vi åkte vidare tog vi en morgon promend ut till piren och tittade på pelikaner och bara njöt. Jag måste bra citera en text som stod på en uteliggares kartong "why lie, need beer".... Kan ju förstå att han blir sugen på öl med den utsikten :) Denna morgon såg jag min första Kolibri, så himmla små, när jag skulle försöka fota denna lilla varelse, så var det en ännu mindre varelse som var självmordsbenägen och stack mig i foten. Han dog och tog min motivation med sig, snabbt drog vi iväg mot Monterey där vi skulle tillbringa Halloween.......

To be continued......

lyckans ost....

Jag måste ju börja med att skryta lite :)

Kl 14 kom taxin och hämtade mig och det bar av mot flygplatsen, flyget skulle inte lyfta fören kl 17:15, men jag är ju inte så bekväm med flygplatser som några har fått erfara :). När nu passagerarna äntligen börjar borda inser jag att jag sitter längst bak, framför flygvärdinnorna. F-N var min första tanke detta kommer att bli en buppplig resa, men med Bilar 2 (världens underbaraste film) på skärmen gick det ändå ganska smärtfritt. Trevlig som jag nu är... så hjälpte jag ju till att samla ihopa disken från min rad och se till att min granne hade det bra :), så när nu planet landade i San Fransisco fick jag veta att hon var flygvärdinna och hon tyckte att jag verkade vara en mycket trevlig tjej, det visade sig också att hennes man var kapten på planet. Så vi pratade lite och hon frågade mig om jag någonsin varit inne i kockpit och om jag ville titta in, jag blev som ett litet barn, så klart jag vill. Vi väntade tills alla hade gått av planet så tittade jag in, då säger kaptenen till mig att sätta mig, så min nyfunne vän, Marylin, kunde ta ett kort. Så nu kan jag säga att jag gjort något jag aldrig trodde jag skulle göra, det var också tur att jag fick bevis annars hade Andreas aldrig trott på mig. Fast han blev ju lite orolig när jag aldrig dök upp, jag hade ju fullt upp med att snacka med personalen och det är ju inte varje dag man går av planet med kapten och flygvärdinnorna :)

Del ett av vår "roadtrip"

Planen var ju att vi skulle åkt hem från San Fransisco i dag men, det blev lite ändringar, Andreas projekt ville inte fungera som det skulle. Men det gör ju inte mig något ont då jag kan träna, bada och dricka en massa smaklöst kaffe :) och hålla er lite uppdaterade under tiden Andreas jobbar. Jag kan ju varmt rekommendera att ta en roadtrip om man skall till Kalifornien och då är det ett måste att köra längst Hwy 1, helt otroligt vackert. Serpentinvägar som sträcker sig upp till 4000 feet och med Stillahavet nedanför. Men nu till början av vår resa, är så glad för Andreas, för på något sätt så får han alltid det att bli helt underbart på våra resor. Vår resa började i Lathrop efter lunch när andreas kom tillbaka efter jobb, han hade hört sig för lite om vad man inte får missa, så planen för första dagen var att börja åka rakt öster ut till Yosemite, där vi tittade på Half Dome och Glacier point som ligger på 8842 feet, så det gick ganska mycket uppför, men det var det värt för det var helt magiskt. Väl uppe vid utsiktsplatsen var det ganska kallt ca 7 grader och en väldigt tung luft och folk stod och väntade på att solen skulle gå ner, detta skulle hända först om två timmar, brrrrrr. Vi var inte några utav dem, utan vi ville komma till lite civilisation innan det blev helt mörkt, det var ju ändå två timmars körning nerför berget. Sen var det ytterliggare 1h väster ut igen till Fresno där vi stannade över natten, inget vi rekomenderar, en helt klart tråkig liten håla. Denna dagens körning blev ca 57 mil nästan bara uppåt och neråt på vägar som vägrade sluta svänga. Vi var helt slut när vi kom till hotellet, det var bara iväg och äta lite sen slocknade vi ganska omedelbart.

To be continued.......

Dessutom blev jag faster till ytterliggare en tös, Lovis i fredags, så grattis till Danny och Petra.