Div bilder

Tuva tvingar Linda att åka en jätte läskig rutchkana

Valle står och spejar efter kajor

Viktor (Tjabos bror)

Hedvig

Indus ett utav mina brorsbarn

Indus syster Lykke

Indus och Lykkes syster Yumi

Mamma och Tuva på Parken Zoo

Tjabo ligger och myzzer i mammas skog

Tiden går fort..

Nu har jag snart varit hemma i Sverige i 3 veckor och det känns som att jag inte hunnit med någonting, även om jag vet att så inte är fallet :)
När jag varit hemma i en dag kom pappa hem från lasarettet, där han enligt personalen skulle vara i åtminstånde 4 veckor, men som en envis finne kunde de knappt behålla honom där i 1 vecka.

Resultaten av mitt och
Yumis sammarbete

Så jag har fått agera personlig chafför/hjälp åt honom, då han fått strikta order om att inte köra bil, dammsuga eller klippa gräset, de två senare sakerna är inte så svårt för honom att hålla sig ifrån och påpekar det gärna, köra bil däremot får vi se hur länge det håller. Mina föräldrar har 6 egna hundar och våran Tjabo så där är det också en massa timmar som går, som tur, har de en bakgård på 10 000m2 där hundarna kan springa lösa och leva livet. Men varje dag blir det en promenad för mig och mamma på ca 7km. Chip som är deras första hund, kommer in och väcker mig varje morgon kl 04:18 för att jag skall följa med på deras morgon promenad innan mamma skall åka till jobbet. Sen går jag givetvis och lägger mig igen :). Den 10e juni fyllde Yumi min ena brorsdotter 7 år och jag hade lovat henne en hundtårta, eller en tårta med en hund på :), detta blev dock en liten utmaning.

söt

Hennes andra sida

Yumi är en underbar tjej med en stålvilja och vet precis vad hon vill ha, så hon hade bestämt att hon ville ha en av mammas hundar på tårtan (Hedvig). Jag sa att det kan bli svårt att rita av henne, Yumi svarar då - vi kanske kan få henne att sitta still :) vad svarar man på det? Men som tur så kunde vi med lite övertalning få andvända oss av en hund från ett ritblock men med samma teckning. Jag och Yumi spenderade ca 5h i mammas kök med att färdigställa tårtan, men då skulle bottnarna bakas och glasyren göras, det skulle nog ha varit en dyr tårta i affären :). Sen har jag varit barnvakt till min andra brorsbarn Tuva 3år och Lovis 8 månader. Tuva är mitt i 3års trotsen, men lyssnar ändå relativt bra på farmor och faster, men lika söt som hon kan vara kan hon också vara det motsatta......

Lovis är en glad liten tös som inte rädds att det springer omkring 7st stora hundar som tittar till henne då och då. Det bästa är ju också att hundarna är en typ av bajsvarnare då hon ligger på golvet, som larmar när det är dax att byta blöja :) Jag och Tjabo har också börjat gå en lydnadskurs, jag kan bara närvara tre av sex gånger så vi får verkligen hoppas att Andreas är nöjd med vad jag lärt mig hehehehe. Nä, skämt och sido, Tjabo är jätte duktig när man är ute och går med honom, han går fot hela tiden, men är skit rädd för allt som rör sig. Till detta hör det att Tjabo känner sig väldigt osäker utan sin flock som han har hemma, men man ser framsteg hela tiden, så fortsätter han så här så kommer han att bli jätte duktig i alla lägen :) Sen hoppas jag att alla hade en underbar midsommar, vi hade strålande väder med en massa solsken hela dagen. Vi bestämde att vi skulle ta med alla barnen och åka till parken zoo, men det slutade med att det bara blev Tuva som följde med.

Det blev en härlig dag och vi fick nästan se alla djuren, annars bruka dom ligga och sova bakom någon sten, så vi hade ordentligt med tur med oss. Kvällen bjöd på bastu, bad i poolen och god mat samt ett par glas vitt vin, en godkänd midsommarafton med andra ord. Idag blir det pakning och mental förberedning för flygningen ner till Köpenhamn i morgon.

Ha det bäst så kommer det lite mer bilder i nästa inlägg....     

  

Ett litet inlägg

Jag hinner med ett litet inlägg, innan jag flyger hem till Svealand imorgon kväll.
I Onsdags pratade jag med min far efter hans operation, som han gjorde i måndags, för att tabort kärlkrampen han hade på fyra ställen runt hjärtat. Detta var en ordentlig operation, som till och med gjorde pappa helt matt, att han inte mår bra eller har ont är ganska ovanligt att höra från honom. För att komma åt och tabort det som blockerade, så var de tvugna att öppna upp bröstkorgen, som sedan limmades ihop igen. Jag kan säga att det kändes ju mindre bra att vara så här långt borta när han skulle opereras, men nu när jag har pratat med honom så känns det bättre. Han kommer inte att få det lätt de närmsta månaderna, han får knappt använda sina armar på 8 veckor, inte köra bil och det värsta av allt, inte BASTA på 3 månader. Samtidigt som jag pratade med honom i telefon så uppenbarade sig en kolibri på vår veranda och åt lite nektar som jag satt ut, jag blev helt tokig, undrar vad pappa trodde :). Så klart hade jag ingen kamera i närheten, men den kommer nog tillbaka tänkte vi.
Innan jag åker ville jag att båten skulle vara klar, så Andreas kan åka ut och fiska om han vill under veckorna jag är borta. Så vi körde ner till firman som gjorde vårat släp för att få någon form av kompensation, för allt strul. Vi fick nya fästen till bitarna båten ligger mot, för att höja dem och några fästen att bygga en "swingtoung", sen bar det av mot Lake Ontario. Samtidigt som vi fixade släpet så kollade vi motorn efter att vi tömt förgasarna och bytt soppan, efter några om och men, så spann den som en katt. När vi kom hem så såg vi våran nye vän igen, a Ruby-throated hummingbird, sittandes på våran kolibrimatare. Jag tog kameran och satte mig och väntade på att han skulle komma tillbaks, det dröjde inte alls länge, förren han ville ha mer av den söta drycken... det var då jag slog till:)
Jag kan säga att både jag och Andreas var riktigt skeptiska till att det verkligen fanns kolibris här i Kanada, men nu blev vi glatt överaskade. Otroligt att få se de på så nära håll.

Nästa inlägg blir från Sverige!!

Ses snart allihoppa.......
Vi kommer att finnas på mitt gamla nr: 0702-196699 under Sverige besöket.